Inte helt smärtfritt!
En dramatisk dag........
Nu kan jag börja andas ut igen efter en något dramatisk dag. Inget går som planerat, det är då en sak som är säker i alla fall!!! Det hela började med att endast två av tre hingstar kunde kastreras ( Som jag misstänkt ) då Fifill än så länge bara har den ena kulan nere och den andra känner man inte tyvärr....... Om ena kulan fastnat uppe i buken är han klapphingst och måste in på veterinärklinik för kastrering. Men i och med att han fortfarande är så pass ung så finns fortfarande hoppet om att kulan ska komma ner och då kan han kastreras senare i år hemma på gården. Alltid är det något............
Med Bangsi och Stefnir var allt okey så först ut var Bangsi där kastreringen gick helt utan problem. Ett litet mindre blodbad i och för sig, men så är det och det slutar att blöda förvånansvärt snabbt som tur är. Blödig får man då inte vara i den här branschen :-) Fyndig jag är............. Efter Bangsi var det då Stefnirs tur och veterinärstuderande Marcus som är färdig veterinär nu i vår skulle för första gången kastrera en levande hingst med Bertil som handledare och mitt tillstånd så klart. Vem som var mest nervös av mig och Marcus vet jag inte men jag tror nog att det var jag som skakade mest för Marcus var så lugn och proffsig hela tiden trots att det hela började väldigt dramatisk med att Stefnir överreagerade på dosen med lugnande medel och fullkomligt rasade ihop på golvet helt omöjlig att få upp på benen igen. Det ser så klart värre ut än vad det är men roligt är det inte och han såg ett tag mer död än levande ut om sanningen ska fram. Bertil är som tur är väldigt cool i alla situationer efter 36 år som veterinär så vi lät Stefnir sova en stund med David som vakt och veterinärbesiktigade Menja istället som är såld! Även ett par vaccinationer hann vi med innan Stefnir med hjälp av en hink vatten över skallen vaknade till liv och ställde sig upp så att stackars Markus kunde göra sin första kastrering. Vilken start som veterinär! Men tur i oturen att det ändå hände i sällskap med en rutinerad veterinär som Bertil....... Så slutet gott, allting gott och Fifill är fortfarande ensam hingst på gården, i alla fall fyrbent........ ;-)
Nu kan jag börja andas ut igen efter en något dramatisk dag. Inget går som planerat, det är då en sak som är säker i alla fall!!! Det hela började med att endast två av tre hingstar kunde kastreras ( Som jag misstänkt ) då Fifill än så länge bara har den ena kulan nere och den andra känner man inte tyvärr....... Om ena kulan fastnat uppe i buken är han klapphingst och måste in på veterinärklinik för kastrering. Men i och med att han fortfarande är så pass ung så finns fortfarande hoppet om att kulan ska komma ner och då kan han kastreras senare i år hemma på gården. Alltid är det något............
Med Bangsi och Stefnir var allt okey så först ut var Bangsi där kastreringen gick helt utan problem. Ett litet mindre blodbad i och för sig, men så är det och det slutar att blöda förvånansvärt snabbt som tur är. Blödig får man då inte vara i den här branschen :-) Fyndig jag är............. Efter Bangsi var det då Stefnirs tur och veterinärstuderande Marcus som är färdig veterinär nu i vår skulle för första gången kastrera en levande hingst med Bertil som handledare och mitt tillstånd så klart. Vem som var mest nervös av mig och Marcus vet jag inte men jag tror nog att det var jag som skakade mest för Marcus var så lugn och proffsig hela tiden trots att det hela började väldigt dramatisk med att Stefnir överreagerade på dosen med lugnande medel och fullkomligt rasade ihop på golvet helt omöjlig att få upp på benen igen. Det ser så klart värre ut än vad det är men roligt är det inte och han såg ett tag mer död än levande ut om sanningen ska fram. Bertil är som tur är väldigt cool i alla situationer efter 36 år som veterinär så vi lät Stefnir sova en stund med David som vakt och veterinärbesiktigade Menja istället som är såld! Även ett par vaccinationer hann vi med innan Stefnir med hjälp av en hink vatten över skallen vaknade till liv och ställde sig upp så att stackars Markus kunde göra sin första kastrering. Vilken start som veterinär! Men tur i oturen att det ändå hände i sällskap med en rutinerad veterinär som Bertil....... Så slutet gott, allting gott och Fifill är fortfarande ensam hingst på gården, i alla fall fyrbent........ ;-)
